karppaus.infon arkistoitu foorumi

The bottom line of this study is to reinforce what we knew already. Insulin is the primary (but not the only) driver of obesity. Therefore, for most people, reducing insulin is the best method of treating obesity. Carb free diets are a powerful method of reducing insulin. But if that doesn’t work, then intermittent fasting offers an even more powerful strategy.

In type 2 diabetes, you can reduce blood sugars by 50-70% by carb free diets. You can reduce it another 30% with fasting. So, if we already know how to reduce blood sugars in T2D with dietary strategies – why do we need medications at all? Here’s the answer, of course. You don’t. Type 2 Diabetes is an entirely reversible disease.

Huomasin vertaispalstalla (karppaus info) nimimerkki Riverin kommentoivan näitä uusia T2D:n hoitoon käytettäviä lääkkeitä, (jotka lisäävät sokerin (glukoosin) lisääntyvää erittymistä virtsan kautta).

Kirjoittamani mahdollinen haittavaikutus "hapoille meno" tarkemmin ketoasidoosi on tuore tieto julkaisusta:
http://www.medpagetoday.com/Endocrinolo ... g436405d0r

Nimimerkki Riverin mainitseman lääkkeen (Forxiga) kanssa samalla vaikutusperiaatteella toimivan ja linkissä mainitun lääkkeen päivittäinen annos on 100 - 300 mg.
On erittäin tärkeätä ottaa huomioon, että eri valmistajien tuotteiden annostelua ei pidä sekoittaa keskenään. Sekä reseptin kirjoittaneen lääkärin tulee tietää tarkoin anostukset (ml tablettikoot) että lääkkeen toimittavan apteekin on tarkoin kontrolloitava, että potilaalle toimitettu lääke annosteluohjeineen on täsmälleen oikea.

On erittäin tärkeätä, että myös potilaat ovat mahdollisimman hyvin selvillä käyttämänsä lääkkeen / lääkityksen mahdollisista haitoista. Samalla tavalla kuin muussakin kaupankäynnissä tavaran laatu- tai vaikutuspoikkeamia pitää (on järkevää ja modernia) seurata. Lääkkeiden kohdalla vain perille toimitettu palaute haitoista tulee tutkituksi.

Pidän myös itsestään selvänä, ettei vapailla keskustelupalstoilla voi harjoittaa lääkitystä. On eri asia keskustella elintapojen vaikutuksista ja vaikka kokeilla jotakin vertaistukea etsien. Yhtä vapaasti ilmoitan eläneeni varsin tiukkalinjaisella hiilihydraattirajoituksella (VHH) jo puolentoista vuosikymmentä. Yhtä vapaasti voin kertoa, että huonouteeni liittyvät hoidot ovat tulleet erittäin halvoiksi sekä itselleni että yhteiskunnalle. Ehkä kuitenkin tiedän näistä asioita ainakin vähän keskimäärää enemmän ja myös seuraan hoitojen mahdollisia haittoja edelleen aistit valppaina. Haittoja nimittäin on eikä erittäin vaikuttavien uusien biologisten lääkkeiden käytöstä ole edes perinnetietoa.

It has worked very well for me and I have eaten a relatively strict low-carb diet. My numbers after six weeks on low carb are as follows:
•Weight: 185 lbs. (84 kg)
•Blood pressure: 138/78
•Fasting blood glucose: 86 mg/dl (4.8 mmol/l)
•HbA1c: 6.0% (42)

The nurse was just as surprised as I was and wanted to award me a big gold medal.

Mutta menepäs Suomessa kertomaan, että sait karppaamalla verensokerisi lääkkeettömästi terveen tasolle ja muutkin terveysarvosi hyvälle tolalle. Todennäköisemmin kuin mitalin saat leiman HOITOKIELTEINEN. Olet syyllistynyt lääkeyhtiövastaiseen toimintaan.

Onkohan Suomessa järjestetty VHH koulutuspäiviä lääkäreille ja diabeteshoitajille?

Tavoite: Kurssin tavoitteena on antaa valmiuksia kohdata potilas, joka on vakuuttavalta vaikuttavien mediatietojen perusteella valmis muuttamaan elämäntapansa tai toivoo perusteetonta hoitoa. Kurssilla käsitellään tämän hetkisiä elämäntapatrendejä: ruokavalioita, rasvoja ja hormoneja. Kurssille osallistuvat saavat faktatietoa ja neuvoja siihen, kuinka kohdata potilas, joka ei omaa tieteen lukutaitoa sekä auttaa ymmärtämään, miten mielikuvat vaikuttavat potilaan käsityksiin hoitojen tarpeellisuudesta.

Kohderyhmä: Kaikki lääkärit

Diabetesta sairastavien riski päätyä työkyvyttömyyseläkkeelle oli kolminkertainen vertailuryhmään verrattuna. Tämäkin riski selittyi suurelta osin oheissairauksilla, kuten mielenterveyden häiriöillä, tuki- ja liikuntaelinsairauksilla ja sydän- ja verisuonitaudeilla.

What is the worst diet for diabetes? Well clearly a processed food diet of deep fried food, processed grains, and sweetened drinks is the very worst, but standard diabetes diets don’t seem to be very good either. Diets that aim at 30-35% fat, 10% or less saturated fat, and that, though recommending whole grains, fruits and vegetables, have a permissive attitude to refined grains and “treat” foods because “you need carbohydrates for energy” and because it’s socially desirable for people with diabetes to “eat like everybody else” seem to be the worst possible medical diabetes diets. These diets are really the human equivalent of the LCHFD in Lamont et al’s NZO mice.

They are also the dietary guidelines for the rest of us.

Näin kävi Bibbelle (T2D ja hypertensio) kun hän ryhtyi karppaamaan:


Mutta menepäs Suomessa kertomaan, että sait karppaamalla verensokerisi lääkkeettömästi terveen tasolle ja muutkin terveysarvosi hyvälle tolalle. Todennäköisemmin kuin mitalin saat leiman HOITOKIELTEINEN. Olet syyllistynyt lääkeyhtiövastaiseen toimintaan.

Lääkärikin voi olla fiksu.

Hän on vähän yli kahdeksankymppinen. Kertoi olevansa täysin lääkkeettä, vaikka puolitoista vuotta sitten hänellä todettiin kakkostyypin diabetes. Lääkkeitä hän ei ottanut, vaan ajatteli ruokavaliolla kokeilla ensin, hän on muistaakseni itse ollut vanhainkodissa hoitajana aikoinaan. Hänelle oli lääkäri vinkannut, että ruokavaliohoito on helppoa, jätät vain sokerin ja viljat pois. Rouva sanoi myös, että hän laihtui melko paljon eikä enää ole nälkä. Sukulaiset ja tuttavat olivat huolissaan hurjasta laihtumisesta ja sanoivat, että ei se voi pelkästään ruokavaliomuutoksesta johtua. Tutkimuksissa ei löytynyt sairautta eikä tautia kuitenkaan.

Rouva on sangen hyväntuulinen ja pirteä. Ja teräväpäinen.

Lääkärikin voi olla fiksu.

Den viktigaste indikatorn på en begynnande metabol sjuklighet är förhöjt blodsocker. Här bedömer jag att de gränsvärden som tillämpas är otvistiga. Problemet med skolsjukvårdens behandling är i detta fall att man överhuvudtaget börjar behandla ett förhöjt blodsocker kemiskt innan man tagit itu med patientens kost och livsstil. Forskningen på detta område är mycket tydlig. En begynnande diabetes-2 kan oftast hindras med att instruera patienten att kraftigt minska sitt intag av socker och andra kolhydrater och ersätta näringsbortfallet med naturligt fet mat.

Deltagarna rekommenderades en fettsnål kost, med hög andel långsamma kolhydrater. För mig som biokemist är det fullständigt ologiskt. Målet i studien är att patienterna ska få ett normalt blodsocker och samtidigt kunna sluta med sin blodsockersänkande medicinering. Ändå får de rådet att äta en kost som effektivt – vid varje måltid – höjer blodsockret.

Många studier visar att resultat blir bättre om personer med diabetes får rekommendationen att istället minimera mängden kolhydrater i maten, bland annat denna: The effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low-glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus. Inom loppet av bara ett halvår hade 95 procent av deltagarna dragit ner på eller helt slutat med sin medicinering.

Vi måste bort från det ineffektiva kostparadigmet

Jag ser framför mig hur gastric bypass-forskarna nu kommer bjudas in som talare på diverse diabeteskonferenser runt om i världen. Så sprider sig en felaktig bild där läkare kommer att tro att gastric bypass är den effektivaste vägen bort från diabetes.

Cirka 70 000 personer har typ 1-diabetes i Sverige. Sjukdomen gör att blodsockret lätt stiger till nivåer som skadar njurar och ögon, och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Mindre pilotstudier visar att det med kostens hjälp går att sänka och stabilisera blodsockret, men det saknas välgjorda studier på området.

Årligen insjuknar cirka 2000 personer i typ 1-diabetes, av dessa är cirka 800 barn. Många lever ett långt liv med sjukdomen, men en del tar allvarlig skada av det höga blodsocker som typ 1-diabetes kan orsaka. Njurarna slås ut, vissa får synskador och en del drabbas av hjärt-kärlsjukdom redan i medelåldern. En svensk studie från 2014 visar att personer med typ 1-diabetes har en mer än dubbelt så hög risk att avlida i förtid i jämförelse med kontrollgruppen.

Cirka en fjärdedel har skadligt högt blodsocker

Under senare år har nya insulinbehandlingar hjälpt många att få bättre kontroll på sitt blodsocker, men enligt siffror från Nationella diabetesregistret har fortfarande cirka en fjärdedel av alla med typ 1-diabetes ett skadligt högt medelblodsocker (Hba1c). Det är bland annat kopplat till en mer än fem gånger högre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom.

För att förbättra vården av personer med typ 1-diabetes efterlyser Kostfonden nu kliniska studier som utreder hur maten kan användas för att sänka och stabilisera blodsockret. När statens kunskapscentrum för hälso- och sjukvård, SBU, år 2010 utvärderade den vetenskapliga grunden för kostråd vid typ 1-diabetes konstaterade myndigheten att det råder en ”uppenbar brist” på högkvalitativa studier som undersöker kostens effekter på sjukdomen. Socialstyrelsen skriver också i sina nuvarande diabeteskostråd att: ”Vilken kost som är bäst vid diabetes debatteras intensivt. Området är delvis outforskat och det vetenskapliga underlaget är bräckligt.”

En kostomläggning kan minska blodsockret

En rad mindre pilotstudier av typ 1-diabetes visar dock att mängden och kvaliteten på kolhydraterna i maten är avgörande för hur mycket blodsockret stiger efter en måltid. Men dessa studier är för små för att kunna ligga till grund för nationella behandlingsrekommendationer. Under 2016 samlar därför Kostfonden in resurser till en högkvalitativ studie som på ett strukturerat vis utvärderar hur kosten kan användas för att stabilisera blodsockret på en låg och jämn nivå vid typ 1-diabetes. Studien ska vara tillräckligt stor och välgjord för att kunna passera SBU:s nästa genomgång av ”Mat vid diabetes.” Det i sin tur kan leda till förändringar av Socialstyrelsens nationella behandlingsrekommendationer. På så vis arbetar Kostfonden på att stärka kostbehandlingars roll i vården. Målet är att fler ska leva ett längre och friskare liv med typ 1-diabetes. Det är speciellt viktigt eftersom antalet barn och unga vuxna som drabbas av sjukdomen har ökat.

Vill du hjälpa oss i detta livsviktiga arbete? Ge en engångsdonation, eller bli månadsgivare så hjälper du oss att bedriva ett långsiktigt arbete.

Referenser:
Referenser:

Studier som visar att en kostomläggning kan stabilisera blodsockret vid typ 1-diabetes:
Rovner, A. J., Nansel, T. R. & Gellar, L. The effect of a low-glycemic diet vs a standard diet on blood glucose levels and macronutrient intake in children with type 1 diabetes. Journal of the American Dietetic Association 109, 303-307, doi:10.1016/j.jada.2008.10.047 (2009).

Buyken, A. E. et al. Glycemic index in the diet of European outpatients with
type 1 diabetes: relations to glycated hemoglobin and serum lipids. The American journal of clinical nutrition 73, 574-581 (2001).

Nielsen, J. V., Gando, C., Joensson, E. & Paulsson, C. Low carbohydrate diet in type 1 diabetes, long-term improvement and adherence: A clinical audit. Diabetol Metab Syndr 4, 23, doi:10.1186/1758-5996-4-23 (2012).

Studier som kopplar ett högt blodsocker och insulinbehov vid typ 1-diabetes till högt BMI, insulinresistens och allvarliga komplikationer:


Kilpatrick, E. S., Rigby, A. S. & Atkin, S. L. Insulin resistance, the metabolic syndrome, and complication risk in type 1 diabetes: ”double diabetes” in the Diabetes Control and Complications Trial. Diabetes care 30, 707-712, doi:10.2337/dc06-1982 (2007).

Soedamah-Muthu, S. S. et al. Predicting major outcomes in type 1 diabetes: a model development and validation study. Diabetologia 57, 2304-2314, doi:10.1007/s00125-014-3358-x (2014).

Thorn, L. M. et al. Metabolic syndrome in type 1 diabetes: association with diabetic nephropathy and glycemic control (the FinnDiane study). Diabetes care 28, 2019-2024 (2005).

Thorn, L. M. et al. Metabolic syndrome as a risk factor for cardiovascular disease, mortality, and progression of diabetic nephropathy in type 1 diabetes. Diabetes care 32, 950-952, doi:10.2337/dc08-2022 (2009).
Lind, M. et al. Glycemic control and excess mortality in type 1 diabetes. The New England journal of medicine 371, 1972-1982, doi:10.1056/NEJMoa1408214 (2014).